Batasuna tar avstånd ifrån våld

En av de mest komplicerade bitarna av spansk inrikespolitik handlar sedan ett par år tillbaka om Batasunas roll i den baskiska frigörelsekampen. Sedan 2003 är man ett illegalt parti, på grund av sitt politiska och ekonomiska stöd till terroristorganisationen ETA men också för att man som organisation inte fördömer ETA:s våldshandlingar. Idag måndag formulerar Batasuna i Bilbao sina nya stadgar i vilka man tar avstånd från politiskt våld och ETA:s framtida terrordåd.

De nya stadgarnas namn och logga kommer att annonseras imorgon tisdag för allmänheten. Det som presenteras är alltså en ny politisk formation med en ny partikultur som avser att delta på laglig väg i det politisk-elektorala samtalet. Rufi Etxebarria är en av de talespersoner som lett denna utveckling (här finns intervju på engelska med El País från förra året) och har låtit meddela att "Batasunas politiska projekt bestämms utifrån partiets medlemmar enligt demokratiska principer och kommer inte att acceptera att användas för andra strategier än de rent politiska och demokratiska". Även den fängslade Batasuna-ledaren Arnaldo Otegi har tidigare talat om behovet att bryta med ETA och våldet.

Partilagen, klubbad under José María Aznars regeringstid, har varit en flisa i ögat på det baskiska politiska livet sedan dess implementering, och Batasunaföreträdare har vid varje kommun- och regionalval ställt upp som kandidater för nya nationalistiska formationer såsom Baskiska kommunistpartiet (EHAK) och Baskisk Nationalistisk Aktion (ANV).

Det problematiska med partilagen är just dess tveeggade karaktär där lagen å ena sidan gör en politisk normgivande markering ifråga om hur det politiska samtalet ska se ut samtidigt som man stryper pengaflödet till ETA. Samtidigt isolerar man stora mängder abertzale-sympatisörer genom att illegalisera deras röster och åsikter. Batasuna har ett stöd på ca 15 % i Baskien, och något mindre i Navarra. Läs här om valresultat över tid.

Utvecklingen mot vad som sker idag inom Batasuna har länge varit oundviklig. Den väpnade kampen mot spanska staten har fungerat dåligt, särskilt sedan spansk och fransk polis började sitt framgångsrika samarbete. Splittringarna inom partiet rörande den väpnade kampen har gjort det politiska arbetet uddlöst och man har tvingats slåss mot statens och lagens väderkvarnar utan att detta genererat ökat folkligt stöd. I stället har man sett den baskiska regeringen tas över av spanjorerna i PSOE och PP och Joan José Ibarretxe från moderata Baskiska Nationalistpartiet (PNV) blev förgrundsfigur för baskisk självständighet och den konservativa Madridpressens främsta hatobjekt.

Julen Madariaga, en av ETA:s grundare, tidigare framstående medlem av Herri Batasuna (föregångspartiet till Batasuna) och medgrundare till Aralar säger i dokumentärfilmen La Pelota Vasca att en stor skillnad mellan idag och när ETA grundades är att då var alla överens om att det politiska styret alltid skulle vara överordnat den väpnade kampen och ETA:s militära bord. Detta var en princip som inte skulle kompromissas med, men som kom att bli verklighet under 80-talet och framåt.

Batasuna vill med denna nya giv självklart häva sig över partilagen, men också hitta en ny politisk aktionslinje och återigen etablera sig som det självklara nationalistiska vänsteralternativet. Extra viktigt i dagar som dessa då den baskiska regeringen delas av PSOE och PP.

Jag hoppas på en snabb uppdatering under måndagen och tisdagen.