
Igår presenterades det "nya Batasuna", med ny logga, namn och stadgar. Som jag skrev igår så präglas det nya partiet av ett fördömande av våld och avståndstagande från ETA:s väpnade kamp för att nå självständighet.
Partiet heter Sortu (Skapa) och har siktet inställt på att delta i den demokratiska processen efter 8 år i lagens skugga.
Som sades igår har denna utveckling förordats från Batasunas innersta och högsta krets under en längre tid. Inrikes- och vice statsminister Alfredo Pérez Rubalcaba har vid återkommande tillfällen sagt att Batasuna har två val; antingen nå ETA:s slut eller bryta helt med ETA.
Det är uppenbart att Batasunas enda val är att bryta med den väpnade kampen. Rufi Etxeberría, tidigare framstående Batasunamedlem och nu Sortus mest framstående språkrör, säger i en radiointervju att partiets nya inriktning är oåterkallerlig. Med referens till det fängslade före detta Batasuna-språkröret Arnaldo Otegis uttalanden i oktober om att den väpnade kampen är inkompatibel med självständighetskampen, säger Etxeberría att beslutet togs för ett år sedan, men att den interna debatten måste få ta sin tid.
Även flera fängslade ETA-medlemmar och dissidenter inom terroristorganisationen har deklarerat sitt stöd för att lägga ned den väpnade kampen.
Hur taggade är då det politiska etablissemanget? Statsåklagaren har tagit emot Sortus "ansökan" om legalisering. Patxi López, socialedemokrat och baskisk regeringschef säger att det är Sortus ansvar att nu ingjuta förtroende bland alla som tvivlar på den nya given. Maite Pagazaurtundua, hustru till den av ETA mördade kommunalpolischefen Joseba Pagazaurtundua säger radiokanalen Onda Cero att "los abertzales" vet hur man skapar optiska illusioner och att de ännu inte har tagit ansvar för sina handlingar.
Precis som sig bör, har regeringen erkänt Sortus nya inriktning, men tänker varken göra kullerbyttor eller initiera några former av samtal innan Sortu lagt handlingar bakom sina ord. Precis som man Rubalcaba sa vid tiden för ETA:s "permanenta vapenvila": "Det är inte vad vi vill höra, det är en nyhet, men det är inte nyheten."
Maite Pagazaurtundua träffar rätt i sin beskrivning av Sortus nuvarande läge. Partiet måste nu gå igenom en längre period av intensiv granskning och leva upp till de krav man ställer på statsapparaten, lagboken och den demokratiska process som man vill ta del av. Att skapa ordning i partiet kommer nu bli den största utmaningen. Kommer man att kunna hålla skutan på rätt kurs nu? Detta är abertzalevänsterns mest ambitiösa avsiktsförklaring någonsin och partiets kredibilitet och legitimitet balanserar på ett knivsegg.
Samtliga baskiska partiet sände representanter till Sortus kongress. En legalisering av Sortu kan mobilisera sofliggarröster till 22 maj så att nationalistpartierna kan ta tillbaka regeringsmakten i Baskien. Nu har dock PP i senaten tagit avstånd från en legalsiering av Sortu då man anser det finnas för mycket som talar emot.
Om detta sätter igång en inrikesdebatt om terror och lag mellan PSOE och PP så blir det en tröttsam och fruktlös debatt. Socialisterna i regeringen kommer inte att ställa sig i en sådan situation där PP kan ta elektorala "Soft on terror-poäng".
Misstro och återhållsamhet präglar det spanskapolitiska etablissemanget. Det är en blandning av självbevarelsedrift och elektoral strategi. Man har blivit lurad förut av ETA, och att visa en hård linje mot hela abertzalerörelsen, i vilken form den än må visa sig, är alltid en vinst i det långa loppet.
Sortus uppgift och ansvar nu är att verka för att tvätta bort splittringarna och rädslan som präglar det baskiska samhället. Först då gör de rätt för sig och förtjänar det stöd som deltagandet i ett val skulle innebära. Återigen, detta är fortfarande inte nyheten vi väntar på, men det är ett välbehövligt steg utan vilket ingen väg mot fred existerar.

2 kommentarer:
Jakob,
Tack för dina välskrivna och informativa texter om Abertzale-rörelsen.
Precis som du hoppas jag att den lever upp till sina löften den här gången. ETAs terrorism är askyvärd men samtidigt kan det inte vara bra för det baskiska samhället att nästan 15% av befolkningen gång på gång får sina röster underkända.
//Erik
Erik,
Tack för det. Jo visst är det så, det är en svår och märklig balansgång det där. Finns många andra internationella exempel att jämföra med. Hur ska staten agera om folk "röstar fel" eller faktiskt ger stöd åt våldsbejakare? Det är lätt att stoppa huvet i sanden vilken väg man än må välja.
Post a Comment