Eftermälet till Copa del Rey; TV-chef sparkad

Chefen för sportsektionen för statliga TVE, Julián Reyes har avskedats efter sändningen av Copa del Rey-finalen mellan Athletic BIlbao och FC Barcelona. Under den spanska nationalsången förekom starka busvisslingar från katalanerna och baskerna på läktaren. Reyes valde att avbryta direktsändningen. Antagligen för att undvika dessa skandalartade scener. Igår fick han sparken.
Madridbaserade sporttidningen AS tillfrågade Francisco Pons, Partido Populars vice kommunikationssekreterare, i ärendet. Han beklagar och är besviken på Reyes agerande: "Visslingarnas effekt blev större när det inte sändes", menar Pons som själv satt på läktaren under matchen och beskrev visslingarna som "icke-majoritära". Pons spekulerade även i anledningarna till TVE:s agerande, att man var medveten om den omfattande internationella bevakningen och ville rädda Spaniens ansikte. Pons fortsätter: "Man måste hålla huvudet kallt i dessa situationer och inte blanda idrott och politik. Man måste agera med hjärnan, inte hjärtat".
Så långt allting gott. Men Pons fortsätter: "De som satte gång visslingarna och buandet under en nationalsång när flaggan och nerverna står på topp bör vara medvetna om hur allvarligt det kan vara att blanda in politiska känslor under en masshändelse. Sådant beteende är såväl "censurable", som mycket farligt."

Pons är vettig i sin argumentation. Men ordet censurable. Det där lilla ordet censurerbart sitter obekvämt i sitt sammanhang. Pons lyckas i alla fall i samma resonemang försvara flaggan, kungahuset och nationalsången samtidigt som han försvarar öppenhet och transparens. Spanska politiker är nog iofs de sista som bör yttra sig i ärenden som gäller offentlig ordning och respekt. I högstadiet talade min lärarinna om "polsk riksdag" när vi var extra stökiga i klassrummet. Mina erfarenheter säger att "spansk riksdag" är ett mer träffsäkert uttryck för att beskriva en grupp stökiga barnungar.

Fotbollsplaner är inget ställe där huvuden hålls kalla. Det är väl därför många dras dit, stället där känslorna får flöda fritt och det finns ett enkelt vi och dem att dela upp världen i. Vi vantrivs i kulturen, varsågod gå på fotboll. Eller den smärtsamma sanning som Magnus Linton påminner oss om då och då, idrott är inte fint.

Copa del Rey-matchen blev dock smått fantastisk tycker jag. Bilbaoklacken gav en uppvisning i hur en man gör en fotbollsmatch fin. Med undantag för geniet som slängde en flaska i huvudet på Daniel Alves. Det var varken fint eller positivt. Han får symbolisera den våldsamma delen av det annars så hjärtliga och gemytliga baskiska samhället. Efter matchen applåderades Bilbaos supportrar av Barcelonas spelare.

För resten, var det någon som reagerade på att Barças målvakt Pinto aldrig sköt långa utsparkar? Han passade hela tiden bollen till en ytterback som började rulla från egen hörnflagga. Jag trodde att han likt portugisen Vítor Bahía inte kunde skjuta långt. Men det var tydligen ett rakt direktiv från Guardiola. Rulla boll från hela plan. Tack för det Peppe!